Mats Andersson (1) pratade om vad estetik betyder. Begreppet kommer från grekiskan och betyder att uppfatta med våra sinnen. En estetisk lärprocess kan alltså tolkas som att hela kroppen kan användas när något ska läras. Jag kan tänka mig att det blir roligare och mer intressant för barnen om de kan se, känna, höra, lukta eller smaka på materialet när de arbetar med det.
Andersson pratade även om den pedagogiska knorren: att utmana barn med material som gör att de får tänka om; en stor boll kan vara lätt, en liten boll kan vara tung. Den stora bollen kan vara gjord av till exempel tovad ull och den lilla av cement. Detta var ett begrepp jag inte hört förut men blev genast lockad av betydelsen. Hur kan jag använda det i förskolan? Vad skulle det göra med barnen?
Ska vi begränsa eller bejaka barns estetiska lärprocesser? Ett exempel på detta som Andersson tog upp var två pojkar utan tröjor som målade med vattenfärg på papper. Den ena pojken började måla på sin kompis ansikte och kropp. Jag tror att de flesta pedagoger som sett detta hade blivit förskräckta och sagt nej med eftertryck. Det skulle jag vilja kalla begränsande och tyvärr har jag reagerat på detta sätt. Både som vikarie, student och förälder. Jag såg kladd och städning framför mig och inte ett lärande. Om man istället bejakar kan man låta barnen måla på annat material än papper, inte nödvändigtvis en person, utan på lera, plast, trä, tyg eller papper. Istället för pensel kan barnen använda händer, fötter, frukt eller potatis för att trycka på tyg. Enkla sätt att få använda sina sinnen. Frukt eller potatis kanske man kan få från närliggande affär eller hemifrån och då blir det billigare och återvinning.
I läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010) redogörs för att i förskolans uppdrag ingår att:
"barnens nyfikenhet, företagsamhet och intressen ska uppmuntras och deras vilja och lust att lära ska stimuleras"
Ett annat sätt att utmana barnen på enligt Andersson är att använda pinnar i ungefär samma storlek. Med dessa kan man be barnen bygga på olika sätt:
- fyrkantigt
- rutigt
- långt
- runt
- konstigt
- tungt
Jag tycker att det låter väldigt intressant att jobba så. Detta sätt funkar både ute och inne och kräver inga större förberedelser. Här får man in matematik, språk, naturvetenskap och miljö. En process kan ses som att jobba med få saker under en längre tid menar Andersson. Att använda naturmaterial som pinnar kan man ju hålla på med länge eftersom det bara är att plocka isär och bygga nytt.
Andersson ställde också frågan om vad som är viktigast; fruktstund eller fortsatt undersökande av sin omgivning? Detta får mig att tänka på det som jag tolkar att Körling (2011) skriver om, att man bör vara mer tillåtande som pedagog. Visst kan det vara störande om något barn inte vill delta i en samling men jag tänker att barnet kommer när undersökningen är klar. Innerst inne tycker jag att barn ska få göra färdigt det de håller på med. Jag anser att det är så många stunder i förskolan som påverkas av styrda aktiviteter som samling, gå ut, lunch, uppevila eller mellanmål till exempel. Helst skulle jag vilja ha en verksamhet som låter barnen göra färdigt det de håller på med eller att de kan låta sina byggen stå kvar medan de har samling istället för att städa undan varje gång. Jag märker tyvärr att jag blir påverkad av andra pedagogers syn på att alla barn ska vara med på varje moment och jag tycker inte om det. Så länge inte de andra barnen blir störda så tycker jag att barns undersökande är viktigare än att gå igenom dagens datum. Det som skulle kunna ställa till det är om en pedagog försvinner från samlingen för att vara med det barn som undersöker. Men återigen, vad är viktigast; samling eller att undersöka sin omvärld? Enligt läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010) ska vi tillgodose varje barns behov och utgå från barnens intressen. Barnet kanske tycker att det är viktigare och mer intressant att förstå var regnbågen på golvet kommer ifrån än att sjunga imse vimse spindel på samlingen.
Källförteckning
Körling, A. (2012). Nu ler Vygotskij: eleverna, undervisningen och Lgr
11, 1. uppl. edn, Liber, Stockholm.
(1) Mats Andersson. Föreläsning Estetiska lärprocesser 16/2-2016.
Läroplan för förskolan Lpfö98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: skolverket. Tillgänglig på internet: http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2442.pdf%3Fk%3D2442
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar