Jag hade verkligen inga kunskaper i/om musik innan men nu tror jag att jag skulle våga testa musik i förskolan.
Puls, takt och rytm har grundläggande funktioner inom musiken och är viktiga att känna till. Karin Lindahl (1) beskrev pulsen i musik som musikens hjärtslag. Den är jämn och konstant.
Takt är pulsen som är uppdelad i betonade eller obetonade slag. Betonar man var tredje slag blir det tretakt och betonar man vartannat slag blir det tvåtakt.
Rytm är en sammansättning av olika långa och korta ljud ( olika notvärden) och är alltid oregelbunden. Detta har jag aldrig haft kunskap om och att göra det konkret gjorde det mycket lättare för mig att fatta. Det krävs inga avancerade övningar för att få känna puls, takt och rytm. Tillsammans med barnen kan man använda händer och fötter för att känna på de olika notvärdena (se bilden nedan). På så sätt används flera sinnen samtidigt och det blir mer konkret vilket är bra för lärandet.
Ljusblå: Helnot/vilnot
Grå: Halvnot/klivnot
Rosa: Fjärdedelsnot/gånot
Mörkblå: Åttondelsnot/springnot
Att illustrera de olika notvärdena på detta sätt gör det hela mer begripligt för mig. Jag kan inte sjunga eller spela instrument och framför allt inte läsa noter men detta tror jag att jag kan använda i förskolan. Jag tyckte inte om ämnet musik i skolan eftersom det inte var begripligt för mig och jag vill absolut inte överföra det till barnen i förskolan så jag måste tänka på hur jag förhåller mig till musik när jag deltar i sådana aktiviteter. Framförallt behöver jag träna på att använda puls, takt och rytm innan jag har en aktivitet med barn.
Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010) redogör att förskolan skall sträva efter att varje barn:
" utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, "
Lindahl menar att det är viktigt med en ledare som ger tydliga signaler till barnen om vad som ska göras. Det är bra om man kommer överens innan aktiviteten börjar om vad signalerna betyder så att det inte blir kaos i gruppen. Några bra signaler kan vara för tystnad, varsågoda, spela högre eller lägre. Vi fick testa att leda en grupp klasskamrater som spelade. Jag visade bara med kroppen hur jag ville att de skulle spela och de följde mina tysta instruktioner utan problem. Jag vet inte hur det skulle fungera i en barngrupp men det skulle vara roligt att prova.
Det går även att få in andra områden som till exempel matematik, språk ( inklusive musikspråket italienska), koncentration och samspel. Barnen tränar även det auditiva, akustiska och emotionella.
Lindahl gav några exempel på musikaktiviteter som övar just dessa områden. Barnen sitter i en ring med varsitt instrument. Alla blundar och pedagogen lägger en hand på den som ska börja spela och sedan den som ska sluta. En variant är att alla tittar på pedagogen som visar vem som ska börja eller sluta spela. De tränar addition när de börjar spela, 1+1=2+1=3+1=4 osv. De tränar subtraktion när de slutar spela, 4-1=3-1=2-1=1-1=0. Här får de förutom allt det andra också lära sig att ta instruktioner och vänta på sin tur.
Vi fick också testa att spela på olika instrument. Jag spelade bland annat på en trumma. Genom att slå på olika ställen och på olika sätt på trumman blev det olika ljud. Det var häftigt att testa detta men det var också svårt. Händerna ömmade efter en stund. Att spela gitarr är något jag skulle vilja kunna. Vi fick prova detta och jag tyckte att det var svårt. Dels för att jag inte kan läsa noter och för att jag hade svårt att få till ett bra grepp med handen på gitarrens hals. Frågan är om jag har tålamod att sitta och lära mig....Fast nu när jag tänker efter så kanske jag och en liten grupp barn kan testa oss fram tillsammans. Pedagoger är inte världsbäst på allt och jag tror inte att det skadar att visa barnen det.
Lindahl berättade att det finns främst två olika sätt att använda musik i förskolan. Det ena är ett reproducerande sätt, alltså att härma. Detta tror jag är det man använder mest under planerade musikaktiviteter i förskolan. Det andra sättet är undersökande vilket innebär att man improviserar. Det tror jag barnen gör när de sitter själva med ett instrument utan någon som styr dem. Jag tror att båda sätten behövs i förskolan eftersom de är bra för olika barn och olika lärprocesser. På samlingar är det ett reproducerande sätt att använda musik som används enligt min erfarenhet och det kan vara ett sätt för barnen att känna trygghet. Jag tänker att ett undersökande sätt kan utmana och stimulera på ett helt annat sätt än att härma. Är det stökiga samlingar tror jag att man ska testa att improvisera fram en gammal sång på ett nytt sätt. Det kan vara att byta ut texten till en sång eller sjunga en talramsa. Har förskolan ett tema kan barnen hitta på en sång om detta tema.
På min nuvarande vfu-plats har barnen en egen gitarr som de får spela på när de vill. De sitter ofta med den på golvet och spelar på sitt sätt. De verkar tycka att det är roligt. Ibland sitter de på golvet med en pedagog som kan spela gitarr och de har en låda med sångkort. Barnen har flera andra instrument på golvet. Ett barn drar ett sångkort o allihop spelar på ett instrument på valfritt sätt. Efter ett par sånger byter de instrument med varandra. De är riktigt duktiga på att spela och sjunga samtidigt. En del barn vill att alla ska spela i takt och att det ska låta som pedagogens spel medan andra barn verkar köra på känsla. Pedagogen lägger sig aldrig i hur de spelar vilket jag tycker är bra. Risken finns nog att barnen inte vågar spela om de blir styrda.
Söderman (2012) skriver att en pedagog inte ska se sina brister inom musikalitet som något negativt utan använda dem som en tillgång. Ericsson & Lindgren (2012) menar att bristande färdigheter i spelande kan vara något positivt. Barnen kan jämföra sig med en vuxen och deras självförtroende kan därmed stärkas. Detta är något jag ska bära med mig i min yrkesroll. Det behöver inte bara gälla musik utan alla områden där jag känner att jag har mer att lära. Efter att ha testat olika saker inom musik känner jag ändå att jag vågar använda musik i min yrkesroll även om det inte är perfekt. Fast tänk vad tråkigt det skulle vara om allt och alla var perfekta hela tiden.........
Källförteckning
(1) Karin Lindahl. Workshop musik 2. 22/2-2016
Söderman, Johan (2012). Barnmusik eller musik för barn. I Musikvetenskap för förskolan. Riddersporre, Bim & Söderman, Johan (red). 1. Utg. Stockholm: Natur och Kultur.
Ericsson, Claes & Lindgren, Monica (2012). Kvalitet och kompetens i den pedagogiska verksamheten. I Musikvetenskap för förskolan. Riddersporre, Bim & Söderman, Johan (red). 1.Utg. Stockholm: Natur och Kultur.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar