Drama

Vi har gjort handdockor. Främst använde vi strumpor till kropp och knappar till ögon. Detta var nytt för mig och jag tror att barn kan ha väldigt roligt med en sådan. Det kan vara ett bra sätt att få barn intresserade av ett ämne. Gunilla Fihn (1) menar att en handdockas form, färg, rörelse och röst kan användas för att kommunicera något till barnen. Genom handdockan kan pedagogen avpersonifieras och dockan blir pedagog istället. Handdockan kan även användas som ett komplement till pedagogen.
 

Färgglad handdocka

Vi skulle i grupp skapa ett dramaförlopp där handdockorna skulle ingå. Vår grupp utgick från boken "Alla djuren" och skapade ett förlopp som handlade om att alla kan se olika ut men är ändå lika. Vi lät handdockorna vara dem som talade och det de sa skulle deltagarna försöka gestalta. Ett dramaförlopp kan absolut kopplas ihop med musik för att få in olika känslor eller stämningar i förloppet. Då används flera olika sinnen samtidigt.

Ett forumspel är ett rollspel där publiken kan stanna spelet och rollbyten eller reflektion kan ske (Einarsson 2013). Som pedagog bör man vara med och leda ett forumspel. Allteftersom barnen blir tryggare i detta kan pedagogen ta en mer passiv roll i ledarskapet fortsätter Einarsson.
En hand-docka skulle också kunna användas i ett forumspel tänker jag. De barn som inte tycker om att vara i centrum kan vara med och dirigera dockan. När de barnen känner sig trygga kan de få använda dockan och bli styrda av sina kompisar och pedagogen. Nästa steg skulle kunna var att barnen agerar utan docka.

Läroplanen för skolan (Lpfö 98 rev. 2010) redogör för att förskolan ska stäva efter att varje barn:

" utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama. "

Jag tänker att en handdocka är ett enkelt redskap som kan användas inom olika områden som tas upp av pedagoger. Barnen kan ta med en strumpa eller vante hemifrån som kan göras om till en handdocka. Finns det mycket kvarglömda kläder kan dessa användas. Då får man in återvinning också. I detta skapande får man in matematik, språk och drama.
Jag är inte bekväm med att stå i centrum och ha allas blickar på mig så drama är inte min grej. Min upplevelse är dock att de flesta barn inte har samma problem med det som jag har. De barn som dock tycker att det är jobbigt får jag försöka hjälpa så gott jag kan. Min inställning till drama får absolut inte lysa igenom! Ska jag själv använda mig av drama skulle jag helst vilja göra det i mindre grupper.

Källförteckning

Läroplan för förskolan Lpfö98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: skolverket. Tillgänglig på internet: http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2442.pdf%3Fk%3D2442.

Einarsson, A (2013). Dramapedagogik som form för medierat lärande. I Amhag, L, Kupferberg, F & Leijon, M (red.) Medierat lärande och pedagogisk mångfald. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

(1) Gunilla Fihn - Workshop Drama 2 9/2-2016.